Konsten att springa sakta och kort och en ny jacka

Testade att springa i går vilket var väldigt pirrigt. Har gruvat mig länge för att testa. Väldigt rädd att foten inte ska vara bra. Är ju skadad sedan den 7 september då foten pajade totalt sista km på Tjejmilen.

Sprang dårå i går. S a k t a. Det är en konst. Och mest förvånad att jag lyckades att "bara" springa i 20 minuter. Det är också en konst. Benen kändes pigga, konstigt nog efter all cykling. Lätt att bli ivrig när det käns bra. Och jösses vad man analyserer och känner efter vid varje fotisättning. Och jag koncentrerade mig på att springa normalt och inte snedbelasta på nåt sätt. Annars är risken stor att jag får ont någon annanstans.

20 minuter och 3 k senare var jag alltså hemma. Foten kändes bra. Nu är det skynda långsamt som gäller. Basta.

Och jag sprang i min nya fina jacka från Röhnisch. En present från maken. Bara sådär liksom. En liten praktisk tjejsäkerhetsdetalj är att det finns en visselpipa i ärmen. Bra där. Negativt är att det vara finns en ficka. På den andra ärmen. Men snygg är den. Rosa (finns svart också) med lite volanger på ryggen. Bästa gå-bort-träningsjackan liksom!

Trevlig helg alla!