Om framförhållning

Jag hatar att stressa. Framförallt på morgonen. Och kidsen ska inte behöva stressa bara för att jag har dålig framförhållning. Därför förbereder jag allt kvällen innan. Det har jag gjord de senaste dryga fem åren sedan storebror började på förskolan. Detta görs a l l t i d:

Barnens kläder läggs fram.
Ettan och trean accepterar alltid mitt klädval åt dem.
Tvåan protesterar 9 av 10 gånger. Känner mig alltid som
en segrare den där tionde gången.

Ytterkläderna läggs fram. Alltid nån onge som får
nåt psykbryt. Då kan den få sitt bryt medan de
andra klär på sig och går ut och väntar... .

Jag packar min väska med jobbgrejer.
Inte helt ovanligt även med träningskläder,
eller jobbkläder om jag träningscyklar till jobbet.

Och om jag träningscyklar till jobbet läggs träningskläderna fram.

Jag hänger fram mina kläder (maken gör inte
det, hehe).Jag vill alltid vara klar och
påklädd innan kidsen vaknar. Men allt som oftast är
en eller två vakna tiiiiidigt.

Kaffebryggaren laddas. (Obs! Det är INTE vi som valt
kaklet i bakgrunden! Det var så när vi flyttade in)

Gröttallriken laddas också. Så här gör jag när jag är själv.
När maken är hemma kokar jag gröten i en kastrull.
Mycket godare. Äggen kokar jag kvällen före.
Men i morgon blir det inga ägg då jag glömt att köpa. Illa!.

Så gör vi här hemma (eller faktiskt så är det jag om jag ska vara helt ärligt. Haha). Saknar dock en bild på matlådan då vi har enhetsdag med jobbet i morgon och blir bjudna på lunch. Annars fixas den också såklart. Jag går upp 05.20. Och om jag vill sova längre så är det upp till mig att gå och lägga mig tidigare.

Kidsen sover och jag har styrkat 40 minuter. Lugnet har lagt sig efter barnens x-antal psykbryt på eftermiddagen. Tänk att alla tre var på så brutalt dåligt humör idag. Samtidigt. Kanske veckans kvot med dåligt humör är förbrukad nu. För det KAN inte finnas mycket kvar av den varan. Hoppas jag.