Cykel

Jag cyklar till jobbet året runt. Oavsett väder. Snö, -20 grader, regn, storm och alla andra väder. Efter semestrarna ser man en markant ökning av cykelpendlarna. Nu  jäkar, tänkter dom nog. Nu ska jag börja ett nytt liv och ta cykeln till jobbet. Dyr bensin och så är det bra med motion, typ. Men sen händer det något. Första regniga (riktigt regninga!) veckan. Då droppar de av. Som tio små n..värmlandspôjkar. Till en början några stycken. Men en del biter sig i. Vi "vana" cykelpendlare plockar fram regnkläderna som om inget hänt. Andra regniga veckan börjar det hända mer saker. Många kastar in handduken och tar bilen. Vi trogna fortsätter. Resterande nybörjare hänger i. Tills typ i dag. -5 grader. Nästan soprent på cykelvägen. Nåja, de gamla gnetarna har sökt fram mössan OCH cykellyset (som för övrigt alltid hänger med, för det är nåt nybörjarna är dålig på, att SYNAS!). Nybörjarna känner man som sagt lätt igen. Inget lyse och kläder som om de skulle på polarexpedition. Hua! Bättre att frysa lite när man hoppar på för att sen vara lagomt varm när man är framme på jobbet.

November 2010

När första snön kommer. Då har det verkligen hänt saker. Cirkeln är sluten. Då är det bara vi trogna, järntrusten kvar. Och nån nybörjare som blivit fast! Välkommen säger vi till dem!

I går fick jag en snilleblixt. Cykelkärran går FAKTISKT att vika ihop och får då plats i makens bil. Nu SLIPPER jag köra runt halva stan med den. Då dagis är vattenskadat och "nya" dagiset ligger två km (t&r) åt fel håll orkar jag inte lämna den där innan jobbet. Så den får bli med till jobbet. Tills i dag! "Gamla" dagiset ligger två minuter hemifrån, efter vägen. Vattenskadan ska vara åtgärdad och dagiset totalrenverat och klart i januari. Inget ont som har nåt gott med sig! Jippi!

MEN vart tog veckan vägen?!

TGIF!

Fridens!