Tänk, när jag får/måste vara borta från barnen LÄNGTAR jag så otroligt mycket efter dom så att det gör ont i magen. Och dåligt samvete har jag haft i dag att jag lämnat, övergett, svikit, gått i från, valt att jobba tidigare osv och till att jag LÄNGTAT till att få vara själv. Och när jag är själv det så blir det så här!?! Hur är en skapt egentligen?!? Separationsångest kallas det nog. Men det går nog över, snart, nån´ gång.
Men barnen har haft det bra. Storebror lämnades till frukost och det var inga problem. Maken hämtade på eftermiddagen och nästan så att han inte ville följa med hem. Kungen har börjat inskolningen. Bra har det gått. Har ifs haft järnkoll på vart pappa varit hela dagen men bra gick det.
Första dagen i vårt nya liv är snart slut. Resten väntar. HÄRLIGT!
Puss och kram och LOVE! Nu ska jag få en LATTE!
A
Killarna i mitt liv!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar